Du är unik – så varför träna och leva som någon annan?
Du är inte ett träningsprogram. Du är inte en övning, en kroppstyp eller en trend.
Du är konsekvensen av dina tidigare tankar, erfarenheter, känslor och relationer.
Från tidig ålder formas vi – av våra miljöer, av människorna runt oss och av vårt behov av att höra till. Vi lär oss att läsa av, anpassa oss och att passa in. Ofta utan att reflektera.
Vi börjar göra som andra gör – i livet, i jobbet, i träningen – inte nödvändigtvis för att det passar oss, utan för att vi vill vara dugliga. Inkluderade. Godkända.
Men du är unik. Din kropp bär på ett personligt rörelsemönster. Ditt nervsystem reagerar på sitt eget sätt. Din balans, din styrka, ditt fokus – allt är ditt. Ändå tränar vi ofta som om vi vore stöpta i samma form.
Vi bedömer träning visuellt – vi tror att en vältränad kropp automatiskt är stark, balanserad och välmående. Men bakom ytan kan det finnas värk, obalanser och psykisk trötthet.
Jag tror fler skulle stärka sin självkänsla om de började träna med ett tydligare självledarskap – där målet är att lära känna sig själv bättre, inte bara att prestera mer. Träning kan bli en spegel, en plats där du lär dig att känna in snarare än pressa fram.
För ett tag sedan fick jag bekräftelse på just det.
Jag såg en kvinna på gymmet tidigt en morgon – det visade sig att hon var en ensamstående tvåbarnsmamma, anställd inom vården, och som jobbade väldigt mycket. Hon var redan igång med träningen vid 06:00, samma tid som jag hämtade mitt morgonkaffe innan jag tar buss och pendel till jobbet på House of Shapes.
Hon tränade klassiskt. Tungt. Engagerat.
Men jag såg något annat – hennes kropp signalerade behov som inte möttes. Jag tog en chansning, gick fram och frågade om jag fick ge en reflektion. Hon var en av dem som sa ja.
Hon berättade öppet om sin höftsmärta, sina begränsningar och sina tvivel. Tillsammans började vi utforska övningar som utgick från neutral balans, något som snabbt visade sig vara en nyckel. Hon insåg varför hennes benträning skapat problem och varför resultaten uteblivit – och plötsligt fick även en gammal jobbrelaterad “olycka” en förklaring.
Efter några träffar har hon börjat se sin träning – och sig själv – på ett nytt sätt.
Hon är mer analytisk, nyfiken och närvarande.
Och även om det ibland känns ovant att ha behov och talanger som inte passar in i den klassiska träningsmallen, så börjar hon förstå sin kropp. På riktigt.
Det här är inte bara en träningsresa. Det är en självutvecklingsresa.
Och jag är så otroligt tacksam över att få vara en liten del i vardagen för en engagerad, ambitiös och djupt mänsklig person som nu stärker både sin kropp och sitt liv – inifrån och ut.
För det är just det träning kan vara.
En väg tillbaka till dig själv.