Debatt: Låt skoljumpan bli en frizon för välmående och utveckling – utan betygspress

Vad är egentligen syftet med skolidrotten? Är det att samla ännu ett betyg, eller är det att ge våra unga en chans till ökat välmående, fysisk hälsa och mental styrka? Om skolämnet idrott och hälsa enbart handlar om att få ett godkänt betyg, varför begränsar vi då lektionerna till vissa aktiviteter som bollsport och dans? (Inget ont menat om dessa underbara ämnen) Och om målet istället är ökat välmående, varför låter vi då inte lektionerna bli en frizon från begränsande regler och fasta tekniker?

Med ett syftesorienterat ledarskap, SOL, i skoljumpan kan vi skapa en miljö som verkligen fokuserar på elevernas långsiktiga välmående – ett ledarskap som sätter syftet framför formen och som ser idrotten som ett verktyg för personlig och social utveckling snarare än för betyg. Genom att utmana tanken om betygets roll i idrotten och istället låta ledarna anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förutsättningar, kan vi öppna dörren för en ny form av skolidrott.

Gymnastik utan betyg – en väg till bättre hälsa

Att ge betyg i idrott och hälsa kan ses som kontraproduktivt. Betyget begränsar ofta vad eleverna gör och hur de gör det, istället för att uppmuntra dem till att utforska sin egen kapacitet och sitt eget välmående. Låt skoljumpan bli ett undantag där eleverna inte behöver fokusera på att uppnå standardiserade mål för att få ett godkänt, utan där fokus istället ligger på att skapa en positiv inställning till rörelse och aktivitet. Det handlar om att inspirera unga till en livslång relation till fysisk aktivitet som bygger på glädje, nyfikenhet och egen vilja.

Daglig, lösningsorienterad och inkluderande idrott

Tänk om skolidrotten fick bli daglig? Om vi på riktigt insåg värdet i rörelse för individ, grupp och samhälle skulle vi låta gympan vara en del av den dagliga rutinen. Fysisk aktivitet som genomförs rätt har inte bara positiva effekter på individens fysiska och mentala hälsa – det stärker även gruppsammanhållningen och bidrar till ett samhälle med större välmående.

Låt oss även göra skolidrotten lösningsorienterad. Genom att skapa en miljö som främjar nyfikenhet och kreativitet, kan vi hjälpa eleverna att utveckla sin egen förmåga att lösa problem och arbeta tillsammans. En lösningsorienterad gymnastikundervisning kan öppna upp för en inkluderande kultur där vi ser våra olikheter som en tillgång snarare än ett hinder. Skolidrotten kan bli en plats där elever med olika bakgrunder, erfarenheter och fysiska förmågor hittar sätt att arbeta och utvecklas tillsammans.

Ge lärarna utrymme att anpassa undervisningen

För att skolidrotten ska kunna fylla sitt sanna syfte krävs en större frihet för lärarna att anpassa undervisningen efter varje elev. Det är dags att släppa den rigida strukturen och ge plats för ett syftesorienterat ledarskap, där varje elev får möjlighet att hitta sin väg till välmående genom rörelse. Idrott och hälsa ska inte bara vara ett ämne som ska godkännas, utan ett ämne där eleverna känner sig sedda, stärkta och inspirerade.

Skolidrotten kan vara så mycket mer än ett betyg – den kan vara en väg till bättre hälsa, djupare gemenskap och större självkänsla. Låt oss ge våra unga den chansen.